Vi mötte Poeternas poet

Fokusera nu inte på fånen i Cubekläder utan kolla lite till höger om honom...
Ranelid!
...vem sitter där om inte the eviga solbränna him self och "self-faschioning"
Björn Ranelid
-
Ja, visst är det sant - vi träffade verkligen Ranelid med fru och hund vid "Rasta" på Hallandsåsen! De bytte bord tre gånger och vid ett tillfälle satt de tillochmed vid vårt bord. En dam i någon sorts pyjamasliknande, långrandig byxdress kom fram och frågade om det var ledigt bredvid oss och snopna blev vi när maken visade sig vara Björn Ranelid. Kunde ju inte ta en bild när han satt bredvid Andreas, så det fick bli bakifrån vid bord tre.
-
Nu över till vår cykling:
Vi parkerade vid Rasta och trampade iväg in i skogen. Vi letade oss ner mot Rössjön och Västersjön. Det kändes som att det var väldigt mycket nerför, men man kunde inte riktigt njuta i fulla drag av det eftersom det så småningom skulle vända och bli lika mycket uppför!
Snoggarp
Lustiga små bynamn hittar man ibland

A på språng
Han ska då alltid göra sig till...!

kartläsare
Y navigatör för dagen
-
Vi stannade till vid Västersjön för att proviantera och när vi ska ge oss av tittar Y upp och ser detta i trädet:
Blair Witch...
Lite Blair Witch-känsla över det hela

I flera träd hängde olika symboler, förmodligen bara några ungar som haft kul men det gav ändå en lite kuslig känsla. Efter fikastopp började vi leta oss uppåt igen.
Vi tog av in på en liten skogsväg som blev smalare och smalare och tillslut bara var som en rådjursstig. Efter ett par hundra meter kom vi till en riktigt obehaglig plats. En plats om verkligen inte några ungar haft kul på. En svart rundel på marken som såg ut att vara eldad, en jättestor blåslampa upphängd i ett träd, en stor plastdunk fastgjord med ett rep i en rot på marken och det konstigaste av allt ett par mörkerkikare fastkilade med en skruvmejsel på en svart avbruten trädstam. Det kändes inte som en plats vi ville stanna länge på.
Vi fortsatte längre in i skogen och efter ett tag blev den tät av små buskiga träd, stigen jättesmal och träden hängde över stigen så man fick gå famåtlutad. Märkligt här var att träden var ihopflätade som en portal över stigen. Vi vände tillbaka och tog en annan väg och kom tillslut fram till en större stig.
På grund av detta snittade vi ca 40km/h sista milen tillbaka till bilen - oavsett med-eller motlut! Väl vid parkeringen träffade vi på två trevliga danskar som hade cyklat Diligensvägen upp och ner åtta gånger. Och dagens höjdpunkt var såklart Ranelid!
//Y&A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0